Efter Amerika önskar jag mig en platt-tv och slänger god litteratur

de två bästa pepparkakorna gick sönder, men maria kan du hjälpa mig med teknikaliteterna nu när jag inte valde live journal? samma som dig ska jag ha! för jag tycker mer om dig än om momus fastän han är väldans bra han också.



ikväll tänker jag gå på museum. nationalmuseum. jag är inte säker på om det caspar david friededrichs verk i sig. jag är däremot helt på det klara med att det är romantiken, dess och kanske min egen syn på naturen, trots att jag utelämnar det som kallas gud i min upplevelse, som kan få mig att förundras av ett verk medan alltför många tio minutrar drar förbi. dessutom är det tyskt. det är nog mest att det är tyskt. amerika har inte besegrat germanisten i mig. tror jag!

ha ha det är ju skitroligt att vi
ska göra nåt så torrt!
caspar david friededrich and
the impact of freemansonry! mindre
stressigt å fika efteråt?

jag slängde fyra böcker innan jag åkte hem, den viktigaste på tyska. kan man ge en bok mer än tre månader? tynset verkar sjukt bra. experimentell i tysk efterkrigstid. borde behåll’t eller sålt. anna karenina hade jag nästan läst ut och hade till och med mig den i väskan en hel dag när jag tänkte mig att det skulle bli läge att stoltsera med den. eftersom jag är säker på att den kommer att sluta olyckligt måste jag ändå läsa ut den när jag ser den i någons bokhylla. olyckliga slut i like. jo jag erkänner att jag slängde en till för den var gratis på en bokmässa och de som delade ut den vägrade förklara varför de spred gratislitteratur. denna bok bör inte tas i beaktande.

de här böckerna slängde jag:
wolfgang hildesheimers tynset,
karin boyes kris,
leo tolstojs anna karenina
och den jag fick av lilly (tack lilly!).

har jag inte drömt nog nu. snart ska också dali komma att beses. men jag tänker inte ägna mig åt konsten utan åt perspektivet. idén att jämföra figuren med en konstnär av idag är nog för att jag ska acceptera en man vars massproduktion jag har otroligt mycket emot. det hade inte min värdfamilj i tyskland för nio år sen. kanske finns där nåt riktigt bra också utöver idén bakom utställningen. på museum of the city of new yorks utställning only in new york: photographs from look magazine hänger just nu bland annat grymt snyggt och romantiskt från efterkrigstiden ett så otroligt bra daliporträtt av bob sandberg. är inte bilden arrangerad så kan jag lätt vara fan av dali och performing arts. vi får se.

vilken julkalender går i år? den börjar idag!!!